Sammanfattning Regeringsrätten fastslog, genom ett antal rättsfall avkunnade i mars 2009, att de svenska koncernbidragsreglerna inte till fullo var förenliga med etableringsfriheten inom EU. Detta eftersom det sedan Europeiska Unionens Domstols (EUD) avgörande i målet C-446/03 Marks & Spencer har stått klart att det inte är förenligt med etableringsfriheten att neka avdrag i de fall där det utländska dotterbolagets förluster är slutliga och det inte finns någon möjlighet att förlusterna skulle kunna komma att beaktas i dotterbolagets hemviststat. Med anledning av Regeringsrättens avgöranden inleddes ett lagstiftningsarbete med syfte att tillgodose etableringsfriheten vid gränsöverskridande förlustutjämningssituationer vilket utmynnade i 35a kapitlet inkomstskattelagen (1999:1229). Kapitlet har dock kritiserats för att det i flertalet situationer är mycket svårt att åtnjuta avdragsrätt då flera kriterier måste vara uppfyllda samt att avdragsrätten är beloppsbegränsad. Uppsatsens syfte är att analysera ifall 35a kapitlet inkomstskattelagen (1999:1229) medger tillräckligt långtgående möjligheter för moderbolag att tillgodoräkna sig förluster i utländska dotterbolag för att reglerna inte kommer anses strida mot etableringsfriheten vid en eventuell prövning av EUD.De krav för avdragsrätt som kapitlet uppställer har var och en analyserats genom en restriktionsanalys eftersom EUD vanligtvis gör en restriktionsanalys i de fall då det är ursprungsstatens lagstiftning som uppställer ett hinder mot att utöva etableringsfriheten.

Sammanfattning Regeringsrätten fastslog, genom ett antal rättsfall avkunnade i mars 2009, att de svenska koncernbidragsreglerna inte till fullo var förenliga med etableringsfriheten inom EU. Detta eftersom det sedan Europeiska Unionens Domstols (EUD) avgörande i målet C-446/03 Marks & Spencer har stått klart att det inte är förenligt med etableringsfriheten att neka avdrag i de fall där det utländska dotterbolagets förluster är slutliga och det inte finns någon möjlighet att förlusterna skulle kunna komma att beaktas i dotterbolagets hemviststat. Med anledning av Regeringsrättens avgöranden inleddes ett lagstiftningsarbete med syfte att tillgodose etableringsfriheten vid gränsöverskridande förlustutjämningssituationer vilket utmynnade i 35a kapitlet inkomstskattelagen (1999:1229). Kapitlet har dock kritiserats för att det i flertalet situationer är mycket svårt att åtnjuta avdragsrätt då flera kriterier måste vara uppfyllda samt att avdragsrätten är beloppsbegränsad. Uppsatsens syfte är att analysera ifall 35a kapitlet inkomstskattelagen (1999:1229) medger tillräckligt långtgående möjligheter för moderbolag att tillgodoräkna sig förluster i utländska dotterbolag för att reglerna inte kommer anses strida mot etableringsfriheten vid en eventuell prövning av EUD.De krav för avdragsrätt som kapitlet uppställer har var och en analyserats genom en restriktionsanalys eftersom EUD vanligtvis gör en restriktionsanalys i de fall då det är ursprungsstatens lagstiftning som uppställer ett hinder mot att utöva etableringsfriheten.

Den svenska skatterätten har i reglerna om partiella fissioner fått ett nytt omstruktureringsverktyg. Reglerna infördes den 1 januari 2007 och fick ta plats i 38 a kapitlet i inkomstskattelagen. Det finns redan tidigare en rad omstruktureringsmöjligheter och uppsatsen syftar till att avgöra huruvida partiella fissioner innebär någon nyhet i svensk skatterätt samt att undersöka verktygets användbarhet. Reglerna i inkomstskattelagen har en motsvarighet i reglerna om partiella delningar i aktiebolagslagen. För att kunna bedöma verktygets nyhetsvärde och användbarhet krävs att man tittar på den bolagsrättsliga regleringen och vilka konsekvenser ett genomförande kan få.

Syftet med denna uppsats är att utreda och analysera vilka villkor som skall vara uppfyllda för att uttagsbeskattning skall underlåtas vid en blandad överlåtelse av lagerfastighet i enskild näringsverksamhet och vilka skatteeffekter en underlåten uttagsbeskattning leder till för en enskild näringsidkare.I uppsatsen utreds och analyseras den praxis som utvecklats för underlåten uttagsbeskattning vid blandade överlåtelser av lagerfastigheter fram tills det att underprislagen trädde i kraft. Genom upplägg har det varit möjligt för enskilda näringsidkare att minska skattebelastningen vid överlåtelser av lagerfastigheter från över 60 procent till runt 13 procent. Centrala förhandsbesked i utredningen är bland annat RÅ 1981 not. 709, RÅ 1981 not. 710 och RÅ 1989 ref.

The most dominating type of company in Sweden is the small-sized business and it usually lacks its own marketing department. The purpose of this paper was to analyze several small Swedish businesses which are specialized in different sectors of the Mechanic/Technology industry but they are similar in terms of having niched products and they are leading companies in the world. The objective was to do research about how small businesses work with marketing despite its lack of resources and capital.This survey has shown that customer contacts, customer relationships and especially for those investigated companies, it was very important to focus on globalization and product development in order to build a Point of Difference..

Den 1 januari 2009 trädde reglerna om begränsningar i avdragsrätten för ränta på internt finansierade förvärv av delägarrätter inom en intressegemenskap i kraft. Dessa regler benämns ofta som ränteavdragsbegränsningsreglerna och återfinns i 24 kapitlet 10a-10e §§ inkomstskattelagen. Reglerna är ett avsteg från den generella avdragsrätten för ränteutgifter som finns i Sverige.Syftet med lagstiftningen är att förhindra skatteplanering genom ränteupplägg inom intressegemenskaper, där de affärsmässiga motiven är klart underordnade det övergripande syftet att uppnå skattefördelar. För att ränteavdragsbegränsningsreglerna inte skulle få en alltför generell omfattning och onödigt försvåra affärsmässigt motiverade verksamheter införde lagstiftaren två undantagsregler, den så kallade tioprocentsregeln och den så kallade ventilen. Blir någon av undantagsreglerna tillämpliga får det företag som betalar ränta göra avdrag för denna i Sverige.Tioprocentsregeln är den första undantagsregeln.

Det här examensarbetet verkar som en form av designerlathund för mig själv. En sammanställning och ett avstamp för min utbildning , min egen dokumenterade process i ett samarbetsprojekt inom industrin. Paralleller dras till om Malmstens utbildning är up-to-date i den allt mer branschglidande designerrollen.Arbetet är uppdelat i sex kapitel, där första kapitlet står för projektets avstamp, bakgrund och tillkomst. Det andra kapitlet handlar om vad design innebär för mig och en mer allmän beskrivning om design och hur designmetodiken eller processen kan se ut.I tredje kapitlet tar jag upp skillnaden mellan designstrategi och design och förklarar om vikten av ett designstrategiarbete inför den kommande formgivningsprocessen.Fjärde kapitlet är en infallsvinkel på hur företagsanalys och -profilering kan se ut och hur just det varumärket skiljer sig mot omvärlden. Med en större inblick och tajtare avgränsning kan resultatet bli säkrare.Slutgiltligen kommer vi fram till femte kapitlet som beskriver hur själva designarbetet med produkten för min uppdragsgivare kom till och dess väg fram.

Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida tioårsregeln i 3 kapitlet 19 § inkomstskattelagen, i nuvarande samt tidigare lydelse, strider mot skatteavtal som Sverige har ingått med andra länder.Tioårsregeln omfattar fysiska personer som är begränsat skattskyldiga i Sverige. Regeln innebär att begränsat skattskyldiga personer är skattskyldiga för den kapitalvinst som uppstår vid avyttring av tillgångar under en tioårsperiod efter utflyttningen från Sverige. Syftet med regeln är att undvika skatteflykt. Tioårsregeln har genomgått en del förändringar sen den infördes på 1980-talet, då det upptäcktes att fysiska personer kunde kringgå regeln och undkomma beskattning. Den senaste ändringen tillkom år 2008 och regeln omfattar idag även utländska delägarrätter som förvärvats under tiden den skattskyldige varit bosatt i Sverige.För att kunna tillämpa tioårsregeln, utan komplikationer, krävs att det inte finns ett giltigt skattavtal som hindrar tillämpningen av regeln.

Borgen är en vanlig företeelse som förekommer hos privatpersoner och i kommersiella förhållanden i samband med lån. Ett borgensåtagande kan anses vara näringsbetingat då åtagandet har ingåtts i syfte att öka eller bibehålla intäkter, eller minska kostnader, i den näringsverksamhet som bedrivs av borgensmannen. Skatteverket gjorde 2011-03-17 ett ställningstagande angående avdragsrätt för förlust på näringsbetingade borgensåtaganden. Enligt ställningstagandet kunde borgensåtaganden som klassificeras som näringsbetingade vara avdragsgilla enligt inkomstskattelagen. Uppsatsen kartlägger vilka kriterier som krävs för att vara berättigad till avdrag för förlust på näringsbetingade borgensåtaganden.För att utreda avdragsrätten för näringsbetingade borgensåtaganden har främst rättsfall analyserats.

Följande rapport ingår som en del av managementprogrammet på magisternivå inom ämnet företagsekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet. Rapporten innehåller reflektioner och kunskaper utifrån de praktiska erfarenheter vi fått under det projekt vi genomfört åt Sparbanken Finn kopplat till teori inom företagsekonomi. Projektarbetet på Sparbanken Finn innebar en kartläggning och analys av 14 skandinaviska banker med fokus på dessa bankers fundingstrategi. Vi vill även med denna rapport förmedla vår definition av management genom att åskådliggöra denna i en modell. De managementaspekter som presenteras i modellen är styrning, ledning, utveckling och situationsanpassning.

Syftet med denna uppsats är att utröna vilka följder huvudförslaget och alternativförslaget får för företagare och myndigheter och ifall förslagen löser den problematik som gällande avdragsrätt kan sägas ge upphov till..

I denna uppsats presenteras grundläggande delar av hyperbolisk geometri. Uppsatsen är indelad i två kapitel. I första kapitlet studeras Möbiusavbildningar på Riemannsfären. Andra kapitlet presenterar modellen av hyperbolisk geometri i övre halvplanet H, skapad av Poincaré på 1880-talet.Huvudresultatet i uppsatsen är Gauss ? Bonnét´s sats för hyperboliska trianglar..

Jag har genom en kvantitativ enkätundersökning tagit reda på muslimska ungdomars religiositet vid en högstadieskola. I kapitlet teoretiska perspektiv har presenterat begreppen religion och religiositet och jag ansluter mig till Daniel Andersson och Åke Sanders substantiella definition av religion. Vidare tar jag upp antalet muslimer i Sverige, muslimers religionsutövning i Sverige och muslimer i svensk skola i kapitlet teoretiska perspektiv. I analysen kopplar jag begreppsdefinitionerna till resultatet av min undersökning. Undersökningen visar att flertalet av de muslimska eleverna uppfattar sig som troende och religiösa.

När ett svenskt moderbolag avyttrar näringsbetingade andelar i ett utländskt dotterbolag och det pga. avyttringen uppstår en valutakursförlust är den enligt svensk gällande rätt inte avdragsgill vilket följer av ordalydelsen i 25a kap. 5 § inkomstskattelagen (IL). Situationen är hämtad från ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden (SRN) från år 2013. Uppsatsen syftar till att utreda den skattemässiga hanteringen av avdragsrätten för valutakursförlustvid avyttring av näringsbetingade andelar i ett utländskt bolag med ett EU-rättsligt fokus.Uppsatsens analys leder till att avdragsförbudet i 25a kapitlet bör prövas mot etableringsfriheten först med grund i den vägledande EU-rättsliga praxis som finns om hur konkurrens mellan olika friheter ska behandlas när det gäller näringsbetingade andelar.

Syftet med denna uppsats är att titta närmare på hur svenska företag angriper och bearbetar kulturella skillnader mellan Sverige och Indien. Frågor som hur dessa skillnader påverkar en företagsrelation och hur ett företag anpassar sig till dessa kommer att tas upp. I det teoretiska kapitlet så tas grunder om kultur upp samtidigt som skillnader mellan Sverige och Indien behandlas grundligt. Modeller kring anpassningskurvan, anskaffning av kulturell kompetens och Hofstedes model om de fem dimensionerna kring ett lands kultur. Hela uppsatsen genomsyras utav en stark fokus på kulturella inslag vid en etablering. Det empiriska kapitlet innehåller de svar som vi samlat in från de fyra intervjuer som vi haft, kapitlet är uppbyggt person för person och svaren kommer i den ordning de besvarats. Analyskapitlet jämför den teoretiska basen med den insamlade empirin från våra intervjuer.